Risultati Editore "SAGA Egmont" in Storia

"Starlight Ranch and Other Stories of Army Life on the Frontier" collects five of Captain Charles King's frontline stories, and offers a glimpse of American army life in the mid- to late 19th century. It follows his campaigns in the American-Indian wars in a number of battles. It offers valuable insights into life in the military at this time as well as stunning first-hand accounts of combat in these theatres.

I 1346 BESLUTTEDE TATARERNES HÆRFØRER, JANI BEG, AT KASTE DØDE SOLDATER IND OVER MURENE TIL BYEN KAFFA, SOM HAN BELEJREDE MED SIN HÆR. SOLDATERNE VAR DØDE AF PEST, OG DA DE SICILIANSKE KØBMÆND PÅ DEN ANDEN SIDE AF MUREN FLYGTEDE, BRAGTE DE SYGDOMMEN MED SIG TIL EUROPA, HVOR PESTEN SLOG OP MOD HALVDELEN AF ALLE EUROPÆERE IHJEL. EN SOMMERDAG I SARAJEVO I 1914 RAMTE ET PISTOLSKUD ØSTRIG-UNGARNS TRONFØLGER I HALSEN.

‘American Men of Action’ is Stevenson’s exploration of the lives of some of the most notable men in American history. From Christopher Columbus to Melvil Dewey, he leaves no stone of American history unturned. His concise and intentional manner manages to make even the most mundane pieces of history captivating.

"Mens 2. verdenskrig rasede på de russiske stepper, i Afrika, og ikke mindst i luftrummet over Europa, udkæmpede tyske og russiske elitestyrker en bitter kamp i et isoleret nordligt hjørne af Europa. Her stod slaget om kontrol over den isfrie havneby Murmansk, hvor Sovjetunionen modtog konvoj efter konvoj lastet med britiske og amerikanske kampvogne, kanoner, brændstof, håndvåben, fødevarer og fly.

När Tyskland ockuperar Ungern våren 1944 markerar det början på Magdas mardröm. Hennes familj splittras och skickas iväg till olika koncentrationsläger och livet som hon kände det upphör att existera. I boken "Jag måste berätta" skriver Magda Eggens om sitt liv och sina fruktansvärda upplevelser i nazisternas koncentrationsläger.

I 1939 bliver Skandinavien slagmark for Europas stormagter. Kampen om Norden fortæller historien om nogle af 2. verdenskrigs mest bitre slag, der fandt sted i krigens første år langs den finske grænse og i det nordlige Norge. Stalin vil erobre Finland for at sikre Sovjetunionen mod en invasion fra Nord, og samtidigt vil Hitler sikre sig havne på Norges lange kyst og adgang til den svenske jernmalm, der er afgørende for den tyske hær. Begge diktatorer vender derfor blikket mod nord umiddelbart efter deres felttog i Polen.

En tidlig sommermorgen ser de tyske soldater ved Normandiets kyst et skræmmende syn. En gigantisk armada bevæger sig langsomt men sikkert over den engelske kanal, og det er begyndelsen på et skæbnedøgn for Europa. Datoen er den 6. juni 1944, og historiens største invasion er i gang.

Ett av samhällets största problem är missbruk. Idag vet vi betydligt mer om hur ett urspårat missbruk påverkar en människas hjärna, men vad är det egentligen som leder fram till ett missbruk? Och finns det sätt att motverka att någon fastnar i träsk av droger och alkohol? I djupa intervjuer med missbrukare och forskare utformar vetenskapsjournalisten Miki Agerberg missbrukets dynamik – och vad för eventuella lösningar det finns för människor och anhöriga som tvingas leva med det dagligen.

Först var de dödsfiender. Sedan blev de affärspartners, därpå allierade, rivaler och så dödsfiender igen. Förhållandet mellan Hitler och Stalin förvirrade alla som försökte följa de båda männens vilja och det är tveksamt om huvudpersonerna själva förstod situationen till fullo. Operation Barbarossa gjorde slut på all tvekan.

När morgonen grydde den 6 juni 1944 hade nazismens ok legat tungt över det franska fastlandet i fyra år. Klockan var 06.30 och från sina kulspruteställningar på stränderna i Normandie kunde tyska soldater se en syn som för dem måste ha varit lika otrolig som skräckinjagande. Framför dem i Engelska kanalens oroliga vatten låg den största invasionsflotta som världen någonsin sett. Fler än 150 000 allierade soldater var beredda att offra allt för att få ett fotfäste i Västeuropa igen. D-dagen var i gång.

Det är ett ofta förbisett faktum, att andra världskrigets viktigaste slag inte utkämpades på Normandies stränder eller i Stalingrads ruiner utan på Atlanten, där tyska ubåtar försökte "svälta" Storbritannien till kapitulation genom att skära av viktiga försörjningslinjer för mat och materiel. Idag är det i stort sett omöjligt att finna spår efter de slag som kostade över 100 000 soldater och sjömän livet, för fartygsvraken ligger på Atlantens botten. Därför kan det vara svårt att förstå betydelsen av slaget om Atlanten som rasade under alla krigets sex år.

Den 22. juni 141 bryder helvede løs langs en 2.900 km lang front, da Tysklands invasion af Sovjetunionen er i gang. Operation Barbossa, Hitlers plan om en uskadeliggørelse af hans tidligere allierede Stalin, er begyndt. Mens de tyske soldaterne marcherer over grænsen, bliver det russiske luftvåben sat ud af spillet, og det sovjetiske hovedkvarter bliver bombet.

Medan andra världskriget rasade på de ryska stäpperna, i Afrika och inte minst i luftrummet över Europa, utkämpade tyska och sovjetiska elitstyrkor en bitter kamp i ett isolerat nordligt hörn av Europa. Här stod slaget om den isfria hamnstaden Murmansk där Sovjetunionen mottog konvoj efter konvoj lastad med brittiska och amerikanska stridsvagnar, kanoner, flygplan, bränsle, handeldvapen och livsmedel.

I seks år udkæmpede Storbritannien og Nazityskland en bitter strid om herredømmet over Atlantens farvande. De allieredes offensiver mod Hitlers hære på kontinentet var betingede af deres baser på de britiske øer, der gjorde luftangreb og landsætninger mulige. Men i løbet af 1939 begyndte tyskerne at "sulte" briterne til overgivelse ved at afskære landet fra livsvigtige forsyninger af mad og materiel fra de allierede. Dette skete ved hjælp af ubåde, der ihærdigt forsøgte at sænke flere fragtskibe, end værfterne kunne nå at producere – også når disse aktioner var de rene selvmord.

Danmark, Norge, Sverige och Finland var på intet sätt obetydliga småstater vid andra världskrigets utbrott. Faktiskt hade de en så strategisk betydelse, att både Hitler och Stalin på hösten 1939 stirrade glupskt (och ängsligt) på de nordiska länderna. Den paranoide Stalin fruktade, att Finland skulle komma att användas till ett tyskt anfall mot industristaden Leningrad, och Hitler visste, att om de allierade erövrade Norge, kunde han riskera att förlora kriget inom loppet av bara sex månader.

I USA börjar soldater plötsligt blöda ur munnen och öronen. Året är 1918 och den mystiska sjukdomen sprider sig med blixtens hastighet, och några veckor senare är tre kontinenter drabbade. Året därpå har femtio miljoner människor dött. Sjukdomen, som får namnet spanska sjukan för att spanska tidningar är först med att skriva om den, orsakas av ett virus. Senare forskning visar att spanska sjukan var en fågelinfluensa, som muterat så att den kunde smitta mellan människor. Världshistoriens farligaste sjukdomar har ofta hoppat från djur till människor.

Trots att aztekerna var ökända för sin blodtörst tog de generöst emot de bleka främlingar som 1519 kom till staden Tenochtitlan. Aztekernas kung Motecuhzoma II lät till på köpet främlingarnas ledare, spanjoren Hernán Cortés, bo i sitt palats. Det fick han ångra. Snart var Motecuhzoma fånge i sitt eget hem och kunde bara maktlös se på, när conquistadorerna skövlade hans land. När spanjorerna inte längre behövde honom som marionett dödade de honom och förstörde Tenochtitlan. Aztekernas rike var krossat.

Tidpunkten var perfekt. När de första korsfararna med påvens välsignelse år 1096 gav sig av mot Heliga landet var den muslimska världen splittrad av inre strider, och de europeiska riddarna kunde obehindrat avancera österut. Seger följde på seger, och 1099 intog de kristna Jerusalem. Som i ett blodrus gick de från hus till hus och dödade muslimska män, kvinnor och barn. Den muslimska världen var förlamad av chock, och kaliferna ropade efter hämnd. Korsriddarna hade dock ett hårt grepp om makten i Heliga landet och befäste den med ett nätverk av stora borgar.

Morgonen den 6 augusti 1945 fäller besättningen på planet Enola Gay en atombomb över Hiroshima. Några minuter senare har den japanska staden förvandlats till ett brinnande helvete. Tre dagar senare drabbas Nagasaki av samma öde. Till och med de förhärdade japanska generalerna, som varit fast beslutna att fortsätta strida, är skakade av den ofattbara förödelsen. När även kejsaren förespråkar en kapitulation, väljer Japan till slut att acceptera en villkorslös sådan. I allra sista ögonblicket är det nära att planerna kullkastas av en grupp officerare.

Den 27. januar 1944 erklærte Stalin Leningrad for befridd. Etter to og et halvt års beleiring trakk vernemakten seg tilbake. Den røde armé forfulgte de motløse tyske soldatene som på bare tre dager ble drevet 100 kilometer vestover. Oppmuntret av seieren besluttet general Govorov å befri Estland. Men i slaget om elven Narva satte tyskerne en stopper for planene hans, og frontlinjen stoppet midlertidig opp. Men tyskerne var ennå hardt trengt fra alle kanter.