Risultati letto da "Tomas Bolme" in Tutte le categorie

Det var tidigt sjuttiotal. En politisk tid. Unga entusiastiska journalister ägnade sig åt att gräva i statens hemligheter och avslöjade en spionorganisation som inte ens riksdagen kände till. Det ledde till en våldsam konfrontation. Staten slog tillbaka med polisrazzior och fängelsestraff. Många minns skriverierna runt IB-affären. Men vad var det egentligen som hände? Hade maktens män skäl att slå till så oerhört hårt? Var rikets säkerhet verkligen i fara? Eller handlade det om rent förtryck av det fria ordet? Som så ofta är fallet överträffar sanningen dikten.

Något oerhört händer bakom Stockholms dyraste fasader. Surt försnillade miljoner försvinner spårlöst från miljardärers besparingar. Plötsligt gapar deras privata sparkonton tomma. Det händer igen, och igen, och igen. Paniken bland riskkapitalisterna urartar snart i ett ramaskri. Vem har mage att stjäla från de rika?

Det är inte vilka pensionärer som helst som hamnar i kampen mot extrem och ytterst välorganiserad brottslighet. Den ene är journalistveteranen Erik Ponti, den andre hans gamle vän från förr, den forne underrättelseofficeren Carl Hamilton. Till synes ett mycket omaka par, som det dock vore oklokt att underskatta. De hamnar snart i ett mycket händelserikt äventyr där inte bara livet står på spel.

Häxprocessernas tid är en oerhört omskriven epok och fortsätter att fascinera. Men allt är inte som vi förletts att tro. Vår bild av händelserna har blivit mer myt och politisk saga än verklighet. Och häxjakten är förvisso den märkligaste följden av Karl IX:s bibliska lag, men antalet dödsoffer överskuggades vida av de som fick sätta livet till för andra sedlighetsbrott, såsom tidelag och barnamord.

En ny generation Lauritzen ger sig in i fastighetsbranschen och i en ekonomisk kapplöpning som leder till väldiga vinster. Eller avgrunden. Eric Letangs advokatbyrå ställs inför helt andra påfrestningar i form av den moralpanik som leder till incestmål och terroristrättegångar där rader av oskyldiga kommer att dömas. Det rättsliga sammanbrottet kulminerar därefter i mordet på landets statsminister. 1980-talets vildsint egoistiska stämningar är på väg att bli det socialdemokratiska folkhemmets svanesång. Allt kan hända. Och det händer.

Unge Eric Letang är färdigutbildad jurist och brinnande aktiv i politiken. Som ung notarie på den beryktade advokatfirman Henning Sjöstrand tvingas han gång på gång ta ställning till hur juridiken kan användas till både gott och ont. Hans första stora mål för honom ut i Europa den heta sommar när de röda fanorna dominerar gatorna i Paris och när socialism med mänskligt ansikte går under i Prag. Och den vänsterradikala vågen kommer att än mer splittra familjen Lauritzen mellan de yngre som anser att det är rätt att göra uppror och de äldre som vidhåller att äganderätten står över allt annat.

Nu är det 70-tal. Vänstervågen från 1968 ter sig närmast som en idyll jämfört med det krig som håller på att växa fram mellan Europas säkerhetstjänster och en alltmer splittrad vänsterrörelse. Det blir bokstavligen en fråga om liv eller död.

Första världskriget är förbi. Bröderna Lauritzen har drabbats svårt både ekonomiskt och personligt. Oscar fick alla sina tillgångar i Afrika konfiskerade av de segrande engelsmännen. Sverres älskade Albie stupade i kriget och själv blev han utkastad från godset som var hans hem i nära tjugo år. Och Lauritz och Ingeborg har tvingats lämna Bergen eftersom sonen Harald riskerade att bli ihjälslagen i skolan som tyskvän. Återhämtningen till ett bättre liv i Berlin och Saltsjöbaden tar sin tid men snart befinner man sig i det glada 20-talet.

Den nya generationen Lauritzen kliver fram. I centrum står äldsta dottern Johanne. Redan i början av kriget arbetade hon som kurir åt den norska Hjemmefronten. Nu befinner hon sig i Stockholms illegala värld av spioneri, svek och förräderi, rekryterad av den brittiska spionorganisationen SOE. Hon befordras till kaptens grad i den brittiska armén. Efter en rad spektakulära sabotageinsatser får hon ansvar för den största och viktigaste operationen: att rädda Norges judar på flykt undan Förintelsen. Britternas kodnamn för Johanne Lauritzen är Blå stjärnan.

Eric, den tredje generationen Lauritzen, växer upp på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs. Ett sönderbombat Europa skriker efter svenska råvaror. Samtidigt präglas tiden av skräcken för kärnvapenkriget. Men för Eric finns orosmolnen på närmare håll. Hans skyddade tillvaro i Saltsjöbaden är på väg att slås i spillror. I den stora omvandlingen föds också en ny ungdomskultur och influenserna kommer inte längre från Europa utan från Amerika.

Johnny Bode är idag mest hågkommen för sina obscena visor, som fick ett osannolikt genomslag på det frigjorda och radikala sextiotalet i Sverige. Men han var mycket mer än bara en rolig tjockis som skrev snusk. I själva verket var han en av de mest firade låtskrivarna under svenskt 1900-tal och han uppträdde med alla de stora, från Hasse Ekman till Ulla Billquist. Han tjänade enorma summor som han raskt satte sprätt på, och för att kunna festa vidare ställde han till med fiffel och båg. Bode blev skandalernas man.

Utanför Sveriges gränser dånar den världsbrand som med tiden kommer att kallas andra världskriget. För Lauritz, den äldste av bröderna Lauritzen, blir det allt svårare att undvika att ta ställning. Familjens största ekonomiska tillgångar finns i Tyskland, liksom Lauritz svärföräldrar. Men Tyskland har ockuperat brödernas hemland Norge. Lauritz äldste son Harald är SS-officer stationerad i Oslo, äldsta dottern Johanne arbetar inom norska motståndsrörelsen, andra sonen är officer i svenska flottan och yngsta dottern förefaller vara spion.

Underrättelseofficeren Carl Hamilton och hans gamle vän journalist veteranen Erik Ponti är inte vilka pensionärer som helst. Carl Hamilton har en halvtidstjänst som lärare på Marinens specialistutbildning för blivande operatörer på fältet, sådan som han själv var under många år. Erik Ponti arbetar med en historisk tv-serie om den svenska flottans största seger mot Ryssland. Men deras stillsamma liv kommer att ta en farlig vändning när okända högerextremister börjar hota kvinnliga journalister, men också Erik Ponti.

Brobyggarna är första delen i Jan Guillous nya romanserie som skildrar mänsklighetens mest dramatiska och blodiga århundrade 1900-talets Europa. I den första delen möter vi tre fattiga norska fiskarpojkar med förbluffande teknisk begåvning. Med hjälp av välgörenhet får de möjlighet att studera vid den tidens viktigaste tekniska läroanstalt, universitetet i Dresden. De utexamineras 1901 och två av bröderna hamnar därefter vid dåtidens största järnvägsbyggen det ena i Tanganyika, det andra mellan Kristiania och Bergen i Norge.

Två unga, eleganta gentlemän anländer en junidag år 1901 till det ståtliga slottet i grevskapet Wiltshire i södra England. Den ene är lord Albert, som återvänder från sina ingenjörsstudier i Dresden för att bli släktens överhuvud, tillika den 13:e earlen av Manningham. Den andre heter Sverre, och de har bestämt sig för ett liv tillsammans. Det har gått många år sedan Sverre och hans bröder Lauritz och Oscar växte upp i en fattig fiskarfamilj på Vestlandet i Norge.

Efter över fyrtio år med skrivandet som huvudsysselsätttning publicerar Jan Guillou nu sina yrkesmemoarer. Han berättar öppet och underhållande om de första årens författardrömmar då idolerna hette Claude Simon och J M G Le Clézio – båda sedermera Nobelprisbelönade – och hur hans vägar sedan gick från den experimentella litteraturen till en effektiv och verklighetsnära prosa. Men åren kring tjugo var samtidigt den tid då den unge juridikstudenten upptäckte att journalistik var effektivare än juridik.

Efter tretton år i exil återvänder viceamiral Carl Gustaf Gilbert Hamilton till Sverige för att få resning i livstidsdomen. Genom sin gamle vän Erik Ponti hamnar han nu i ett nytt umgänge, där de närmaste vännerna är förre översten i Främlingslegionen, Pierre Tanguy, och hans fru polisöverintendent Ewa Tanguy. Både Hamilton och Tanguy är fullständigt övertygade om att de aldrig mer i livet kommer att lyfta ett finger när det gäller militära insatser utomlands.