På en gravsten i bayerska Ansbach står följande skrivet: Här vilar Kaspar Hauser. Sin tids gåta. Hans födsel oklar, hans död mystisk. 1833.

De korta fraserna – skrivna på latin – ringar in den gåta som fängslade 1800-talets Europa. En sömnig måndag 1828 hade en ung man kommit gående in i Nürnberg. Han kunde knappt göra sig förstådd. Ingen visste varifrån han kom eller vad han hade varit med om. Allt man egentligen hade att gå på var ett namn: Kaspar Hauser.

Vi är stolta att presentera detta rafflande avsnitt om mannen som blev en av 1800-talets stora historiska gåtor – och om tidsåldern som hejdlöst omfamnade honom och gjorde honom till sin egen.

*

Läslista (bl a)

Appel, Maria, ‘Efter 200 år: Forskare har löst mysterium om mystiskt hittebarn’, Världens Historia, 14 augusti 2024.

Broberg, Jan, Den heliga Graal och Zorro: arkeologiska och historiska gåtor, 1:a e-boksuppl. (Köpenhamn: Saga Egmont/Lindhardt og Ringhof, 2018 [1979]), s. 89–94.

Newton, Michael, Savage Girls and Wild Boys: A History of Feral Children (London: Faber and Faber, 2002), kap. 5, ‘The Child of Europe’.

Parson, Walther, Christina Amory, Turi King et al., ‘Kaspar Hauser’s alleged noble origin – New molecular genetic analyses resolve the controversy’, iScience, 27 (2024)

‘Lurad på sin bördsrätt?’, i Vad hände egentligen? Nytt ljus över historiens mysterier (Det Bästa), s. 334–340.

Film:

Herzog, Werner ”Kaspar Hauser – var och en för sig och Gud mot alla” (1974)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.