Olof Haraldsson återvände till Norge år 1030 för att återta den kungamakt han hade förlorat två år tidigare. Fälttåget slutade i ett blodigt nederlag med Olofs död. Följderna blev ändå långt större än den militära utgången. Efter Olofs död växte snabbt en helgonkult fram kring honom, och minnet av kungen kom att få stor betydelse för Norges kyrkliga och politiska historia.

I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt den norske kungen Olof Haraldsson, mer känd som Olof den helige eller S:t Olof, och hans öde vid slaget vid Stiklestad.

Olofs regeringstid 1015–1028 präglades av konflikter med både stormän och bönder. Hans försök att stärka kungamakten skapade ett växande motstånd. Efter att Knut den store tagit kontroll över Norge 1028 tvingades Olof fly österut, först till Sverige och därefter till Gardarike, där han vistades hos furst Jaroslav. När Knuts jarl Håkon Eiriksson omkom 1029 såg Olof en möjlighet att återvända. På vägen genom Sverige fick han stöd av kung Anund Jakob, och hans här bestod bland annat av svear, jämtar, islänningar och norska följeslagare.

Vid Stiklestad i Trøndelag mötte Olof en tröndersk bondehär, ledd av bland andra Kalv Arnesson, Tore Hund och Hårek av Tjøtta. Motståndet hade både inhemska rötter och kopplingar till Knut den stores maktövertagande i Norge. Flera norska stormän hade tidigare gått över till Knuts sida. Den 29 juli 1030 drabbade arméerna samman i ett av den norska medeltidens mest omtalade slag. Olofs styrkor besegrades och den tidigare kungen stupade.

Militärt var Stiklestad ett nederlag för Olof, men hans död fick långtgående konsekvenser. Redan året därpå kom han enligt traditionen att erkännas som helgon, och under de följande årtiondena växte kulten kring Olof den helige. Nidaros utvecklades till ett viktigt centrum för hans kult och för pilgrimsfärder, medan Stiklestad fick en betydelse som sträckte sig långt bortom den militära utgången av själva slaget.

I avsnittet undersöker vi vad som ledde fram till Stiklestad och vilka politiska motsättningar som låg bakom konflikten. Vilka var Olofs motståndare? Varför hade hans styre väckt så starkt motstånd? Och hur såg den militära situationen ut när han återvände till Norge? Vi diskuterar också hur bilden av Olof förändrades efter hans död och hur berättelsen om Stiklestad kom att få en central plats i Norges historia.

Bild: Altarmålning som skildrar Olav den heliges död i slaget vid Stiklestad 1030. Verket är från Trøndelag och sannolikt målat i Trondheim under 1300-talets första hälft. Okänd konstnär. Public domain via Wikimedia Commons.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.